En optimal lärmiljö – work in progress…

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så har vi under höstterminen arbetat med vår lärmiljö utifrån David Thornburgs vetenskapliga artikel ”Campfire in cyberspace” under höstterminen. Nu är det dags att knyta ihop arbetet. Hur har det då gått kan man undra?

Vi delade upp arbetet så att förskolan, fritidshemmet och skolan jobbade med detta i sina respektive arbetslag. Alla arbetslag jobbade enligt följande arbetsgång med en lärmiljö i taget:

  1. Individuell förberedelse (Läsning av Thornburgs text mm)
  2. Kollegialt arbete (Diskutera det vi läst, planera observationer)
  3. Observationer (I egen och andras barngrupp)
  4. Gemensam uppföljning (reflektion och dokumentation)

 

Lägerelden
Lägerelden är hos oss en naturlig och ofta använd samlingsplats i alla klasser. Vi använder den dagligen på morgonsamlingen, vid genomgångar, omstarter, diskussioner och högläsning. Lägerelden har en gruppstärkande funktion, man ser alla och man blir sedd. Vi upplever det lättare för elever att ta upp saker och ställa frågor runt lägerelden än vid en föreläsningssituation.

Vid lägerelden har vi ofta en central punkt som blickfång. Vi blev nyfikna på hur den centrala punkten påverkade eleverna. Under en vecka så bytte vi blickfång under flera lektioner. När vi t. ex. skulle jobba med problemlösning i matematik så la vi fram ett förstoringsglas som blickfång. Detta skapade stor nyfikenhet och intresse hos eleverna och arbetspasset fick en intressant början.

Grottan
Vilka förutsättningar ger vi till reflektion? Den här miljön är inte helt lätt att få till i det dagliga arbetet. Vi har under hösten haft en reflektionsstund i slutet av varje dag. Vi har bl. a jobbat med tidslinje där eleverna ser vad de jobbat med under dagen.  Hur har vi jobbat? par, individuellt, grupp? Vilket sätt var lättast för dig? Vad har vi gjort bra? Kan vi utveckla något? osv. Dessa reflektionsstunder har varit styrda. Vi tycker att det är svårare att hitta ”grottor” att erbjuda eleverna under lektionen, som de skulle kunna gå  till om man vill komma undan lite.

Vattenhålet
Vad är ett vattenhål egentligen? Vi diskuterade och kom fram till att det kan vara både paus/energipåfyllning, spontana samtal och utbyte av tankar och idéer med andra. Vad har vi då för naturliga vattenhål i klassrummet? När vi började observera vattenhålen i våra klassrum såg vi att de stora vattenhålen är pennvässning vid papperskorgen och vattenkranen. Vi upptäckte vid flera tillfällen att elever som kört fast i sitt arbete tog en spontan rörelserunda runt klassrummet för att fylla på sin egen energi. Vi ser att dessa rörelserundor ger eleverna andrum då nya frågor formas, svar hittas och inspiration fås.

Sandlådan
Vilka olika uttrycksformer använder vi när vi provar oss fram till nya upptäckter och kunskaper? Det var en av våra frågor som vi valde att fokusera lite extra på. När vi diskuterade ”sandlådan” kom vi fram till att vi arbetar väldigt mycket laborativt/praktiskt/experimenterande i alla ämnen.

Bergstoppen
Det här är en väldigt intressant lärmiljö. Det är ofta den försvinner, arbetet tar för lång tid, vi hinner inte redovisa. Är det någon som känner igen sig i det?  På vilka olika sätt jobbar vi med redovisningar? Är det i helklass, i grupp, i par, sitter vi i ring, står vi upp osv?  Det var de frågor vi ställde oss. Vi kom fram till att vi måste tänka in redovisning i alla våra arbetsområden. Det händer så mycket med elevernas lärande i en redovisning. Eleverna ser tydligt vad de lärt sig och får sätta ord på sin nyvunna kunskap.

 

Redovisning
På vårt sista lärarmöte hade vi redovisning av arbetslagens arbete med lärmiljöerna. Hör och häpna, ”stora Aktuellt” kom på besök och ville intervjua oss. Vi blev indelade i två grupper, reporter och lärare. Under några minuter blev man intervjuad och fick svara på frågor om hur vi arbetat med lärmiljöerna under terminen.  När reportern hunnit intervjua några olika lärare så bytte vi roller så att alla fick prova på att både svara och ställa frågor om arbetet vi gjort.

Vilka slutsatser kan vi dra?
Efter redovisningen samlade vi ihop oss och vi kunde konstatera att vi arbetar till stor del med dessa lärmiljöer i vår undervisning, särskilt i vårt temaarbete. Några av lärmiljöerna är extra svåra att få till, t.ex. grottan och vattenhålet. Hur ser vi till att det finns tid för reflektion och eftertanke under ett arbetsområde?  Hur kan vi på ett enkelt sätt hitta bra vattenhål i klassrummet?

Vi kom även fram till att bergstoppen är en otroligt viktig lärmiljö och att den absolut inte får glömmas bort utan vi måste avsätta tid så att den hinns med. Det är viktigt för eleverna att få känna att deras arbete har en mottagare. Det krävs tanke och planering för att det ska bli bra. Har man dessa lärmiljöer i åtanke när man planerar upp sin undervisning så ger man eleverna goda förutsättningar till lärande.

Detta arbete har gjort att vi dels blivit stärkt i vårt sätt att arbeta och dessutom fått med oss många intressanta tankar utifrån våra observationer. Vi känner nu att vi kan knyta ihop säcken med Thornburg och hans lärmiljöer.

 

//Monica Karlsson
Förstelärare, Backeboskolan

#larmiljo #skolforskning #skolapavetenskapliggrund #kollegialtlarande

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s